Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som kan pĂ„verka elevers lĂ€s- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i Ă„r ett och Ă„r tre och pĂ„visa likheter och skillnader.Sex elever frĂ„n ett mĂ„ngkulturellt omrĂ„de har studerats i sin lĂ€s- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjĂ€lp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förstĂ„else för Ă€mnet har Ă€ven intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta lĂ€s- och skrivutvecklingen som kan vara jĂ€mförbar med vĂ„ra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers lĂ€s- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens lĂ€s- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgĂ„ng och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skiljer sig frĂ„n de andra.

Syftet Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strÀvar efter att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda pÄ hur man kan förbÀttra döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas sprÄkliga bakgrund, lÀrarnas förhÄllningssÀtt till döva och hörselskadade elever, lÀrarnas arbetssÀtt, motivation hos eleven, lÀraren och Àven personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat lÀromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar lÀs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om de olika arbetssÀtt som förskolor anvÀnder sig av nÀr de arbetar med lÀs- och skrivutveckling. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga lÀs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns lÀs- och skrivutveckling? och Varför har man pÄ förskolan valt just detta arbetssÀtt? Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollÀrare. Detta för att vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur de olika förskolorna arbetar med lÀs och skrivutveckling.

UtgÄngspunkten för vÄrt examensarbete var att titta nÀrmare pÄ elevers skrivutveckling. Syftet med undersökningen var att se om det genom meningsfulla skrivövningar gÄr att uppnÄ skrivglÀdje och skrivutveckling. Undersökningnen har bedrivits vid tvÄ skolor och baseras pÄ en klass vid varje skola. Eleverna som medverkat i undersökningen har befunnit sig i skolÄr 4-5 i PiteÄ kommun. Resultatet har baserats pÄ elevernas skrivuppgifter, observationer av eleverna och intervjuer med lÀrare.

Textanalys och textsamtal Àr tvÄ begrepp som varit uppe pÄ tapeten ett bra tag i sÄvÀl forsknings- som skolvÀrlden. I den senaste Àmnesplanen för gymnasiet frÄn 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter Àven kunna granska, vÀrdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvÀrlden betraktas textanalys och textsamtal som vÀrdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke pÄ den syn man har idag vad gÀller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter Àr kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger pÄ utveckla olika slags skrivande.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att Àr att skapa förstÄelse för i vad mÄn elevers filmskapande kan ses som en tillgÄng i deras lÀs- och skrivutveckling. Vidare sÄ uppmÀrksammas ocksÄ lÀrares syn pÄ hur filmskapande kan bidra till lÀs- och skrivutveckling samt deras syn pÄ text, berÀttande och lÀrande. Studien tar ocksÄ upp vilka möjligheter och vilka hinder som lÀrarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lÀrare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida sprÄkarbete och skrivtrÀning ger nÄgra effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter frÄn tvÄ elevgrupper pÄ mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjÀlp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivtrÀning medan den andra gruppen inte fick det.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.